Igår åt jag lunch i skolmatsalen. Jag brukar ta med mig lunchlådor men jag hade varken orkat laga mat eller handla nåt färdiglagat på torsdagen, så jag tog med mig 45 kronor som det kostar för lärare att äta i matsalen och gick storögt in i djungeln.

Det var en ny upplevelse och samtidigt inte alls.

Jag tog en bricka och en tallrik. Gick till mattrågen. Det var fiskpanetter, någon slags vit sås och kokt potatis.

Sladdriga fiskpanetter, orangea på ovansidan, blekgula på undersidan, sås som smakade mest bara gräddfil och potatis med liksom ett skal trots att de redan var skalade. Ett halkigt gult skal som dolde en svampig vit insida. Salladen till detta bestod av rivna morötter, ärtor och kall, nästintill fortfarande fryst, broccoli.

Precis som när jag gick i gymnasiet. Precis! Jag blev alldeles nostalgisk. Jag åt upp hela portionen i ren chock. Det hade jag nog knappast gjort som tonåring förstås. Och som tonåring hade jag suttit vid ett bord mitt på scenen i aulan och haft spanlunch tillsammans med de andra tuffa i min klass. Åh, vi ägde matsalen.

Fina tider, underbara tider. Spanlunch. Och fiskpanetter. Fast våra hette ibland piratpinnar och var då formade som ankare, fiskar och andra havsassociationer. Formen förändrade däremot varken färgen eller konsistensen. Dessa verkar vara eviga.

 

Frida

21 november 2008 22:29

Vilken fin ny igel till höger!

http://vad-frida-sa.bloggagratis.se

 

Martin

22 november 2008 00:20

Fiskpanetter/pinnar (vi fick dock aldrig några lustigt formade!) med filsås och ris/potatis var en av mina favoriträtter på gymnasiet. Det hände en konstig grej nånstans där i ettan nån gång -- från att ha HATAT gräddfilsbaserade kalla såser övergick det i någon slags besatthet.

http://radarminnet.blogg.se

 

Nina

22 november 2008 20:34

Frida: Tack! Något sliten igel vad jag minns.

Martin: Kom chipsbesattheten vid samma tid månne?

 

Martin

23 november 2008 10:54

Ja, det hade man ju kunnat tro, men den var redan fullt utvecklad i det där läget. Jag tror den började redan på 80-talet. Möjligen blev den mer sofistikerad (eller hur...) i och med att den kombinerades med dipbesatthet.

http://radarminnet.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter pa ett internetcafé i Porto, en mycket lustig stad i Portugal, som for ovrigt ar favvolandet hittills. Vi sokte upp solen efter att nastan ha regnat och blast bort i Frankrike, ett land fyllt av engelsksprakighetsvagrare, ondsinta vakter som s...

Jag har ju mer eller mindre (typ ofrivilligt) tagit semester från bloggandet den senaste tiden - för mycket jobb och påföljande trötthet och matthet har gjort att jag inte orkat vara kreativ, inte velat formulera ord till en text. Det har varit för m...

      Då var det över alltså. Nu har mina hjärtan tagit studenten. Mina hp-hjärtan och mina el-hjärtan. Och alla andra fina.   Och det är ungefär så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag är sur och tvär och trött. Och har gråtit fl...

Ovan ser du en lärare i betygsättartider. Idag rapporterade jag in dem. Betygshelvetena. Ungefär lika många MVG som IG, men flest G. Förkylningen har kommit som ett brev på posten fullt av mjältbrand. Hinner inte med nåt, inte blogga, inte so...

Jag är upptagen. Rättar uppsatser, jagar elever. Räddar de betyg som räddas kan och sitter i möten resten av tiden.   Liv, det är nåt jag tänkte återta efter den 11:e. Nej 7:e. Då ska ettornas och tvåornas betyg vara satta. Treorna nu på måndag. ...