Inlägg publicerade under kategorin Arbetet

Av Igeln - 7 juni 2010 21:30


 

Då var det över alltså. Nu har mina hjärtan tagit studenten. Mina hp-hjärtan och mina el-hjärtan. Och alla andra fina.


Och det är ungefär så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag är sur och tvär och trött. Och har gråtit flera gånger (men inte inför dem). Korridorerna är tomma och trista - inga tjejer som kommer in och pratar när jag sitter vid mitt skrivbord, inga killar som ropar på mig när de sitter i kafeterian och väntar. Inga skratt. Tomt, tomt.


Men jag fick ett guldhjärta av tjejerna. Och blommor (och champagnefrukost, omnämnade på plakat och en flakfärd) av killarna. Synd bara att de tog mitt vanliga hjärta med sig när de sprang ut. 


  


ANNONS
Av Igeln - 31 maj 2010 22:17


Ovan ser du en lärare i betygsättartider. Idag rapporterade jag in dem. Betygshelvetena. Ungefär lika många MVG som IG, men flest G. Förkylningen har kommit som ett brev på posten fullt av mjältbrand. Hinner inte med nåt, inte blogga, inte sova, inte äta, inte nåt. Idag har jag ätit två bananer, ett äpple och en tallrik med gör. Mer blir det inte. Å andra sidan åt jag mer än min beskärda del på bröllopet jag var på i helgen. Kristins och Olles bröllop, där jag satt och skelade med ögonen mot slutet av kvällen för att jag var så trött. Men mätt var jag, ojoj.


Kanske kan jag blogga om det nån dag. Och om studentskivan. Och grillkvällen med HP. Och min facebookgrupp. Och eleven som skickat hatmejl. Och the never ending tjänstefördelningsstory.


Att jag skulle blogga om nåt annat än mitt arbetsliv kan ni glömma, för nåt sånt liv har jag inte.


Och imorgon är det dans på schemat. Zombiedans. Testade lite smink nyss.

ANNONS
Av Igeln - 24 maj 2010 23:06

Jag är upptagen. Rättar uppsatser, jagar elever. Räddar de betyg som räddas kan och sitter i möten resten av tiden.


Liv, det är nåt jag tänkte återta efter den 11:e. Nej 7:e. Då ska ettornas och tvåornas betyg vara satta. Treorna nu på måndag. Jag dör. Dör, dör, dör. Jag har minst lika mycket ångest som de.


I framtiden tänker jag bli en känslokall, hjärtlös jävel.

Av Igeln - 4 maj 2010 22:06

Svaret är nej.


Jag har fått frågan kanske 15 gånger de senaste veckorna. Och svaret är att jag inte gör det. Av olika anledningar:


1) Jag kommer att gråta ögonen ur mig. Mina treor! Jag vet att jag skrev likadant förra året, men nu jävlar, nu är det allvar! De här människorna gick i ettan när jag började. Det finns inga andra som jag haft så mycket, det finns inga andra som hjälpt mig att utvecklas som de har. De är riktiga jävla slackers en del av dem, de skolkar och slöar och driver mig till vansinne när de kommer nu, när det är en månad kvar och vill höja sina betyg. But still. Gråt blir det. Och saknad. Fyfan, jag vill inte ens tänka på det. Jag får ångest när jag tänker på hur få lektioner det är kvar med vissa av dem.


2) Betyg! Jag hinner inte! Det är för mycket att fixa, jag behöver 40-timmarsdygn, snälla nån! Hur ska man hinna undervisa och bedöma samtidigt? Nationella prov och årsböcker och referensgrupper och hela havet stormar. Jag hinner inte med. Jag vill ha en månad till på mig.


3) Jag gillar mitt jobb. Jag längtar faktiskt inte bort från det. Jag må se ut som ett lik på morgnarna och gnälla mest hela dagarna, det är ändå inte så att jag längtar bort. Jag vill ha mer tid, mer struktur, men jag vill inte bort. Sommaren är välkommen, men jag har inte bråttom dit.

Av Igeln - 30 april 2010 00:00

Ska cigarettpaket märkas kan väl lika gärna en yrkeskår få lite klisterlappar att fästa på pekpinnarna?


Häromdagen skulle jag ha en lektion om kroppsspråk. Jag hade förberett med en jättefin power point jag skulle visa, späckad med intressant information och pedagogiska bilder. Fantastiskt.


Det vara bara det att projektorn hatade min dator och inte ville ha något som helst med den att göra. Hur jag än kopplade, omstartade, bönade och bad så blev det blankt nej. Ingen jävla power point skulle visas, det var bara att glömma.


Jaha, vad göra? Ingen tid att komma på nåt nytt, ingen reservplan på lager. Helvete.


Man tager vad man haver, som Kajsa Warg brukade säga (nej, hon sa ju egentligen bara ”man tager” men vafan).


Och vad hade då jag? Ingenting att visa på en vit duk, inga bilder, ingen text till eleverna, inga övningar, ingenting. Utom mig själv då.


Så fick helt enkelt ställa mig framför klassen och berätta om kroppsspråk och använda mig själv som exempel. Och när jag efter en bra stund frågade dem om de orkade sitta och lyssna mer så sade de att de gillade det. Att jag skulle fortsätta. De gav mig förslag jag skulle illustrera. Åherreminje.


Där stod jag (lämpligt klädd i svarta skor, svarta byxor och svart polotröja, svarta håret uppsatt i en hästsvans – bara vitt smink och en basker som fattades) och illustrerade känslor med min egen kropp. Jag fick vara stolt, osäker, flirtig, blyg, arg – allt på känsloskalan. Och det räckte ju inte med kroppen heller, jag var ju tvungen att göra miner. Miner! Fattar ni!? Miner! På beställning! De som känner mig vet också att jag upplever att behöva göra grimaser på beställning, spela teater, leka lekar, charader och dylikt är likställt med tortyr, ja, ett lämpligt straff i den nivå av Dantes helvetestratt jag skulle hamna i.


Det var bara att köra. De ville inte att jag skulle bryta, de ville ha en timmes enmansshow. Vad är det som händer? Det var dessutom en av de bästa lektionerna jag hade den här veckan.


Läraryrket är livsfarligt.

Av Igeln - 23 april 2010 14:11

Nu så. Nu är det fredag. Nu är det fredag och mina hjärtan (kvinnliga som manliga) har skrivit klart sina uppsatser. Och jag har vaktat klart.


Nu ska jag styra min kosa till Katalin och skåla för alla som skrivit, men mest för mig själv. Det flöt på!


Jag ska undvika tanken på att jag nu har nästan 70 uppsatser att rätta med start imorgon.


Skål!

Av Igeln - 22 april 2010 22:17

Jag vågar mig på att publicera den här bilden eftersom den redan ligger ute på ett antal bloggar och på facebook. Och för att det var jag som bad dem att ta den.


Här är några av mina fina. Fina! Och de har tatuerat sig med samma motiv för att de tycker så mycket om varandra. Galet men fint gjort. Jag kommer att sakna ihjäl mig när de går ut. Att man kan känna såhär för ett gäng slynglor (och vissa slynglar också för den delen). Det är ju helt galet det med. Men känns fint.



Imorgon ska jag vakta bland andra just dessa damer. Då är det nationellt prov i svenska. Jag är garanterat mer nervös än vad de är. Klockan sju tänker jag vara på plats; kolla datorer, skrivare, lägga ut informationsblad... Jag är ansvarig svensklärare för hela jälva alltet. Åtta klasser, sju salar. Och jag har organiserat allt. Gaaah.


Återigen: Gaaah.

Av Igeln - 21 april 2010 22:08

En sån där dag. Med snöoväder och alldeles för tunna kläder. Mensvärk. Sallad till lunch och händer som nästan skakar av köld. Ett Öppet Hus som man hade glömt bort. Så hemresan som skulle ske vid tre sköts upp till halv sex, eftersom man är snäll och väluppfostrad och till skillnad från vissa andra i arbetslaget inte lämnar folk i sticket, utan snällt byter av och sitter och glor vid informationsbordet. Trots att man är ämneslärare och inte har ett skit att säga om nån skulle komma och fråga om programmet man representerar. Hur många som kom och frågade? Noll personer. Men jag satt snällt ändå. Och glodde. Och kände hur jag blev äldre för var sekund som gick.


Och sen blåste det så jag fick ont i öronen och sen fick jag en plats mittemot toaletten på tåget och sen regnade det i Uppsala och sen orkade jag inte träna och sen var det inget på tv och sen var det enda jag ville göra med den här dan att gå och lägga mig.


Och det har jag gjort nu. God natt.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Igeln: om lärarliv och igelbeteende. med Blogkeen
Följ Igeln: om lärarliv och igelbeteende. med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se