Först ner. På förmiddagen började en elev gråta på min lektion, när vi pratade inne på mitt rum  började tårarna rinna i floder och det visade sig att det är kaosigt hemma. Vad fan säger man. Inte så mycket visade det sig, mest lyssnar man. Och önskar att man hade superkrafter.

Sen upp. Utvecklingsamtal på eftermiddagen, en elev som är jätteduktig i bland annat svenska (läste en novell, tänkte "helvete, den är stulen från Internet" som jag alltid gör som första reflex när jag stöter på nåt som jag verkligen gillar och där språket är i princip felfritt. Men det var den inte! Den var äkta! Lycka!) och verkar trivas med gymnasiet. Vettig person, vettiga åsikter och insikter om sin skolgång. Då lyssnar man mest också, men med en skön känsla i magen istället för knip.

 

celina

11 december 2008 14:19

Nin! Skicka vidare elev 1 till kuratorn! Om det är något allvarligt fel på hemmaplan alltså. Om du får ont i magen av att tänka på det. Kanske behöver eleven hjälp på riktigt.

http://celina.blogg.se

 

Nina

11 december 2008 17:15

Å, tack för omtanken Celin! Jag frågade henne om hon inte ville prata med kuratorn, men hon tvärvägrade. Det kändes inte alls bra sa hon. Idag log hon mot mig iaf, så jag tror läget är under kontroll. Det är väl sånt där som ingår när man valt att arbeta med tonåringar gissar jag... Risk för viss magknip ibland.

 

celina

11 december 2008 22:28

Jo. Fast ibland kan det vara bra att bli ivägtvingad mot sin vilja. Om det är något som är VERKLIGT fel alltså. Men om hon bara vill prata av sig lite så ska du så klart känna dig speciell och utvald. Fan, i den där åldern fick väl så kallat vuxna vara glada för varje lillfingernagel man stack åt dem. Och men sådan där tonåring väljer dig att anförtro sig åt ska du nog känna dig just väldigt speciell.

http://celina.blog.se

 

Nina

11 december 2008 23:10

Ja, jo, så är det nog. Att man ska ta det som nån slags komplimang... Och det gör jag ju, lätt.

 

celina

12 december 2008 10:07

Och med "Och men" menar jag självfallet "Om en". Glasklart.

http://celina.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter pa ett internetcafé i Porto, en mycket lustig stad i Portugal, som for ovrigt ar favvolandet hittills. Vi sokte upp solen efter att nastan ha regnat och blast bort i Frankrike, ett land fyllt av engelsksprakighetsvagrare, ondsinta vakter som s...

Jag har ju mer eller mindre (typ ofrivilligt) tagit semester från bloggandet den senaste tiden - för mycket jobb och påföljande trötthet och matthet har gjort att jag inte orkat vara kreativ, inte velat formulera ord till en text. Det har varit för m...

      Då var det över alltså. Nu har mina hjärtan tagit studenten. Mina hp-hjärtan och mina el-hjärtan. Och alla andra fina.   Och det är ungefär så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag är sur och tvär och trött. Och har gråtit fl...

Ovan ser du en lärare i betygsättartider. Idag rapporterade jag in dem. Betygshelvetena. Ungefär lika många MVG som IG, men flest G. Förkylningen har kommit som ett brev på posten fullt av mjältbrand. Hinner inte med nåt, inte blogga, inte so...

Jag är upptagen. Rättar uppsatser, jagar elever. Räddar de betyg som räddas kan och sitter i möten resten av tiden.   Liv, det är nåt jag tänkte återta efter den 11:e. Nej 7:e. Då ska ettornas och tvåornas betyg vara satta. Treorna nu på måndag. ...