Så låter det i mitt huvud. Men det är inte små söta nissar som tassar fram på tå och äter den söta julegröten eller vad det nu är de sysslar med, det är ljudet av en nedräkning. Dagar kvar till jullovet. Jag behöver lov, jag behöver sömn. Det är nämligen som att jag har har dubbla personligheter, ett dagjag och ett nattjag.

Dagjaget har koll, jobbar på, tar dagen lite som den kommer men knyter liksom alltid ihop allt mot eftermiddagarna. Dagjaget har saker att göra men känner sig inte stressat. Skrivbordet är städat när dagjaget går hem för dagen, både det fysiska skrivbordet och det på datorskärmen. Hjärnan är också under kontroll, jobbet är släppt och tankarna inställda på annat.

Nattjaget däremot verkar vara en ängslig jävel. Nattjaget ligger och vrider sig och kan inte somna, ältar uppgifter som ska göras, oroar sig för att glömma bort klasser eller enstaka elever, ält, ält, ält i ett så sömnigt tillstånd att ingen vettig tanke tänks och allt går på repeat som på en mycket hackig skiva.

När dagjaget sen vaknar på morgonen är det skittrött och förbannat på nattjaget för i dagsljuset är allt klart, sikten är god och allt som ska göras är ytterst överskådligt. Det enda nattjaget har bidragit med är ringar under ögonen och ett munsår.

Och så håller jag på nu. Jag fattar inte varför jag inte kan sova. Jag fattar inte varför allt snurrar i huvudet när jag är trött, varför inte bara somna liksom? Jag vet ju att jag har koll egentligen. Och det här med munsåret som kommer som ett brev på posten (okej, förresten, förklara det här med brev på posten för mig. Vadå som ett brev på posten? Kommer alla brev fram direkt? Nej. Jag vet, jag har jobbat där. (Ok, hjons kanske gör det men jag vet ett och annat valpgäng vars brevmoral inte alls är den bästa.) Och PÅ posten? Kommer det inte via posten? Genom posten? Eller till posten. Är det det som menas – via terminalen till postkontoren går det som på beställning? (som på beställning är ju för övrigt ett mer förståeligt talesätt). Är det så att med på posten menas i postlådan? Ja, kanske det. Men då är vi ändå tillbaka på rutan där alla brev inte kommer dit de ska.) så fort jag inte har sovit vettigt under ett antal nätter på vintern. Jag blir så less på mig själv.

Jag behöver alltså tid att sova så att dagjaget och nattjaget blir mer överens och slutar dissa varandra. Jag vill bli en enda lycklig familj igen.

Typ som nedan, vilket visar läget för någon vecka sedan, bara det att idag tror jag att jag placerar mig i sängen på en gång så kan jag liksomn somna in direkt när jag inte fixar mer. Attacksomna. Hoppas jag bara inte lämnar dräggelspår på någons uppsats.

Först ska jag färga mina grå hår bara. (De fanns dock där även innan rättningsberget växte sig milahögt igen.)

Notera tröstglasspaket i mitten.