Det skulle börja måndag efter klockan 12. Det Nya Livet. Stressfritt, betygsatt, underbart, fantastiskt.

Jag har stressat mer än nånsin känns det som. Inte haft tid till någon typ av egen tid. Alls. Det har varit betyg, det har varit bröllop, farmorbesök, kusinfika, körövning... Mycket roligt men mycket tidskrävande.

Och så fortsätter det. Imorgon ska jag till Eckerö med en klass som går ut nu i vår. Återkommer på torsdag. Då jävlar! Då är det NYTT.

Jo. Troligt. Då är det tvättid, övning inför avslutningslunch, träning och sömn. Sen skoldag, övning med kören, träning. Sen Trollhättan över helgen.

Alltså, allt är ju kul, särskilt kanske det sistnämnda (och förutom det förstnämnda) men jag behöver ju sitta still nån gång. Göra ingenting. Träffa ingen och prata om inget. Hålla käft, läsa bok, äta jordgubbar och inget mer.

Såhär vid tvåtiden på natten när man inte har nåt vettigt att göra, tv:n står på och blinkar i utkanten av synfältet, man har dammsugit nätet, gått igenom alla länkar man har lagt till sina favoriter tre gånger, det är då man börjar göra menogrejer, som att googla sig själv (varför inte bara stänga av datorn och sova? Måste man vara uppe bara för att man kan?).

I alla fall, då hittade jag det här. Jag hade ingen aning om att den fanns att få tag på på så sätt! Jojo! Där ser man.

Jag har inte läst den sen jag skrev den, kanske ska ta och göra ett fjärrlån?

Alltså, anledningen till att jag skriver (om alls över huvud taget) så korta, tråkiga och menlösa inlägg på senare tid är för att jag är gjord av mos. Mos, mos, mos. Min hjärna är gjord av mos, min kropp består av mos.

Jag är trött och lite sur för det mesta och tänker bara på elever, skola och mest av allt betyg. Jag är orolig för alla som ännu inte är godkända. På måndag klockan 12 ska treornas betyg vara satta. Jag funderar på att använda mig av hitta.se för att kunna sms-terrorisera några sniglar i helgen.

Ja, och annars växer separationsångesten för varje dag. Vad ska jag göra utan mina ligister i eltrean liksom? Och fina, gulle-esteterna? Ojojoj.

Jag återkommer med full funktion efter måndag klockan 12, är min gissning.

Tillsvidaretjänst, 100%. Påskrivet och klart, så nu känns bäcken överhoppad och jag vågar ropa hej.

Hej!

Fyfan vad glad jag är. Jävla, jävla, jävla glad.

Jag har så många fina människor runt om mig varenda dag, och om två veckor kommer en massa av dem försvinna ur mitt liv. Jag får faktiskt lite ont i magen när jag tänker på det. Usch. På allvar. Fyfan.

blir kanske enklare när man tänker på att helgen ändå var ganska fin.

Själva fäctsen jag måste fejsa är att hela veckan kommer gå åt till skola på ett eller annat sätt. Allt jag blev klar med igår är nu ersatt med dubbla mängden uppgifter. Och mer rasar in varje timme i princip.

Då får jag trösta mig med att jag fått sova ut flera dagar i rad, att jag varit på trevlig fest, fint födelsedagsfika och att solen lyst.

Innan dessa tilställningar var jag och Maja och såg Nordqvistutställningen som gav mig både inspiration och ångest på samma gång ("Åh! Jag måste börja måla igen! Uähhh, jag kommer aldrig, aldrig att ens vara i samma världsdel vad gäller skicklighet..."). Vi gick genom hatälskade Kåbo, gigantiska hus, minimala gårdar, dyrt, dyrt, dyrt. Syren och hägg och hela kitet. Såg därtill en installation i Engelska parken.

På väg hem från Maja spontanbesökte jag en loppmarknad på en überidyllisk gård där übertrendiga tjejer sålde fina saker till überbilliga priser.

Sen köpte jag med mig grön ärtsoppa med pepparrotscreme som jag intog på balkongen i kvällssolen tillsammans med Snippe och födelsedagskatten.

Bra skit. Kan man leva på ett tag när man blir levande begravd i papper.

Hitta din bortttappade vante eller gör en god gärning och häng dit vantar du hittat.

Idyllisk gård.

Loppis på idyllisk gård.

Billiga fynd från loppis på idyllisk gård.

på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det, på det sjätte smäller det. På det sjunde en ursäkt, på det åttonde en undanflykt, på det nionde ett misslyckat försök, på det tionde en halvhjärtat ansats, på det elfte, kanske, kanske att jag rättar klart det jag satt mig för att göra i helgen.

Ikväll ska vi på 30-årsfest, imorgon på 28-årskalas. Men finaste födelsedagsbarnet av alla i hela världen kan beskådas nedan. Bästa kattkillen fyller nämligen fem idag.

Hurra, hurra, hurra hurra!

Skinka har serverats på balkongen, ytterligare firning följer imorgon.