Se nedan. Hitlerlugg eller Vegasbarr? Vegas, baby, yeah!

Som sagt, sak samma vare sig i Las Vegas eller på Birka Paradise - Videoklubben är på G! 

Annars blir det inget mer resande den här månaden. Planen var att jag skulle åka till Lübeck på studieresa med två klasser och mitt arbetslag nu på torsdag men jag ställde in idag. Och det var som om en sten fick vingar och flög bort från mina axlar. Jag har ansvaret för det nationella provet i svenska i år, och jag håller på och nojar järnet varje dag nu. Räknar salar, räknar elever, räknar datorer, räknar vakter. Skriver information, delar ut information, redigerar information, återkommer med ny information. Jag skulle dö av nojighet om jag var tvungen att åka ifrån skolan dagen INNAN D-day. Nu känner jag mig trygg. Jag kan vara på skolan klockan 5 på morgonen och förbereda på fredag om jag så önskar. Just nu önskar jag bara vara där klockan sju, men dock. Jag kan. Om jag vill.

Fredag klockan 07:05 ska jag (med kaffekopp i hand i stället för sittandes på en buss) och dataansvarig gå runt och kolla alla salar, placera ut extradatorer, papper, pennor och gem. Små tomtenissar. (Ska vi vara alltså, inte placera ut.) På torsdagen ska jag preparera salarna; se till att det finns papper till skrivarna, att bänkarna står som de ska...

Jag är fortfarande lite grön och jag har ansvar för att det ska flyta fint, inte bara att det funkar att skriva för mina elever, utan för alla som skriver provet. Det får liksom inte gå fel. Då måste jag nämligen begå harakiri. Såna är reglerna. Tror jag.

Jag tror att läraren som arrangerar resan blev lite ledsen dock. Så istället för några kilo sten på axlarna har jag en liten råtta som gnager i min mage. Jag vet inte hur jag ska bli av med den.