Det är nåt fel på min energinivå. Jag håller humöret uppe lite drygt halva dagen, mot eftermiddagen börjar jag krokna så smått, och ungefär när jag sätter mig på tåget börjar det dala på allvar. Sen är jag trött, håglös och lite ledsen, eventuellt med några pikanta inslag av surhet. Idag var en sån dag. Jag vill liksom bara lägga mig på golvet och stirra i taket. Fast nej, det vill jag inte heller, det vore ju otroligt deppigt. Jag vill liksom ingenting. Det kliar i mig för att jag har en massa borden och en massa saker jag vet att jag vill göra när jag har energi, men plötsligt minns jag knappt vad det var jag ville göra. Det glider liksom bara förbi i nån perifer tanke eller känsla.

Hela dagen hade jag planerat att jag skulle träna på kvällen men så slog Den Stora Lessheten till strax efter att jag kommit innanför dörren. Den kan ha nåt med Den Stora Tvätthögen som hälsade mig välkommen att göra. Och plötsligt var all träningslust borta. Jag ville bara... ingenting. Försökte trösta mig själv med att jag är vuxen och får bestämma själv. Ta en kopp te och lugna ner dig, liksom.  Men så fick jag panik av allt ingenting och funderade på hur det skulle kännas att lägga sig med dåligt träningssamvete och ingenting i utbyte, så jag bestämde mig för att släpa mig dit i alla fall. Det brukar ju alltid bli så mycket bättre bara jag kommer iväg. Bara jag kommer utanför dörren brukar den mesta oviljan släppa. När jag börjar träna blir det nästan alltid roligt.

Men ikväll var tydligen gasellernas afton. Vart jag än vände mig var det fotomodellstjejer i min omgivning. De stod och kråmade sig framför speglarna, de förbrände ickeexisterande fett på löpbanden, de lyfte vikter och putade med läpparna och de låg bredvid mig på corepasset. Långa, smala med flashiga träningskläder, lite klädsamt svettiga med klara ögon och långt, nyfönat (självklart utsläppt) svallande hår.

Jag kände mig som en katt bland hermeliner, Murre från Skogstibble för att vara exakt.

Nej. Det blev inte bättre av att träna. Och imorgon väntar tvättvikning.

(Å andra sidan hade jag väl varit självmordsbenägen om jag inte tränat, så...)