Jag skrev ju om kören förr. Nu har vi kommit igenom låten, flera gånger tillochmed. Klappar i sticket och hela kitet. Men jävlar vad illa det kommer att låta. Hahaha! Gaaaah, ångest. Jag pendlar mellan förtjusning och skräck. Det är kanske det som just är skräckblandad förtjusning. Ja. Fast med stänk av ren panik.

Det här med att lära lärare. Sju personer som alla är vana att vara i centrum, att ge instruktioner, att komma med förslag. Och helt ovana vid att själva lära verkar det ibland. Det skrattas, flamsas, glöms bort, görs om, missförstås... En del av dem skulle aldrig godkänna att elever betedde sig på samma sätt. Jag är visserligen en av alla som skrattar, oja, för hysteriskt roligt är det verkligen, men lite mer ångestladdade blir mina skratt för varje gång nu.

(För övrigt; när vi var på Åland med en klass nyligen så skulle vi leka lekar. Det var elever som instruerade. Vem behövde höra instruktionerna tre gånger och sen ytterligare en gång till? Jo, den mesta läraren av alla. Symptomatiskt.)

Ångest. Två kan inte hålla takten utan börjar sjunga på fel ställe och en sjunger tusen gånger starkare än alla andra. Och jag hittar inte min stämma utan flyter in i grannarnas om jag inte är på helspänn.

Men det är inte nog med att vi sjunger. Nej, nej. Vi ska dansa också. Fatta. I högklackat. Och hatt.

Har jag berättat när det är tänkt att vi ska framföra detta fantastiska nummer?

På treornas avslutningslunch. Inför trehundra pers.

Vad har jag gett mig in på? Hahaha, herregud.

 

hjon

7 juni 2009 13:59

Det kanske är för sent redan, men gör som Jerry Williams och "snacka torsk" eller vad det nu är han kallar det. Alltså, kupa ena handen vid hakan med fingrarna just under örsnibben. Det fungerar som medhörning och kommer hjälpa dig hålla stämman!

 

Nina

9 juni 2009 20:56

Haha, tack för fiffigt tips, men det hade inte funkat - hatt i ena handen, käpp i andra. Men trots alla om och men så tror jag att jag sjöng rätt idag. Det kändes fint.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter pa ett internetcafé i Porto, en mycket lustig stad i Portugal, som for ovrigt ar favvolandet hittills. Vi sokte upp solen efter att nastan ha regnat och blast bort i Frankrike, ett land fyllt av engelsksprakighetsvagrare, ondsinta vakter som s...

Jag har ju mer eller mindre (typ ofrivilligt) tagit semester från bloggandet den senaste tiden - för mycket jobb och påföljande trötthet och matthet har gjort att jag inte orkat vara kreativ, inte velat formulera ord till en text. Det har varit för m...

      Då var det över alltså. Nu har mina hjärtan tagit studenten. Mina hp-hjärtan och mina el-hjärtan. Och alla andra fina.   Och det är ungefär så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag är sur och tvär och trött. Och har gråtit fl...

Ovan ser du en lärare i betygsättartider. Idag rapporterade jag in dem. Betygshelvetena. Ungefär lika många MVG som IG, men flest G. Förkylningen har kommit som ett brev på posten fullt av mjältbrand. Hinner inte med nåt, inte blogga, inte so...

Jag är upptagen. Rättar uppsatser, jagar elever. Räddar de betyg som räddas kan och sitter i möten resten av tiden.   Liv, det är nåt jag tänkte återta efter den 11:e. Nej 7:e. Då ska ettornas och tvåornas betyg vara satta. Treorna nu på måndag. ...