Det vore så bra om jag var lydig och följde den. Om jag trivdes med det. Och delar av mig gör ju det, delar av mig vill vara laglydig. Jag trivs med det. Ibland.

Men det funkar inte i längden. Det bor en liten Luther i mig, nån dygdig jävel. Ibland dyker han upp och stör friden. Igår tog jag sovmorgon storlek large eftersom det regnade så förskräckligt när jag öppnade ögonen första gången. Såsade runt i Snippes lägenhet när jag runnit ur sängen, tog en kopp kaffe med Maja som kom förbi för att lämna sin laptop till datordoktorn. Hade hon inte dykt upp hade jag garanterat fastnat framför datorn och idiotglott på tråkiga sidor i en evighet. Tog mig så sakteliga hem, allt kändes grått och meningslöst, allt var flytande och segt och jag var ensam och uttråkad. Gick runt hemma och pillade på saker, gjorde olika högar av saker och papper, halvhjärtade försök att styra upp dagen, men det gick sådär. Ynkade runt för mig själv och försökte övertala mig själv att jag var ledig och inte behövde göra nåt, och att jag hade lite för ont i huvudet för att behöva träna den dagen, ”nån annan dag, snart, imorgon, jag lovar...” Ynk, ynk, det var syyyynd om mig och allt blev ännu gråare och segare. Trögflytande. Svårt att andas. Men så kom den där dygdige plötsligt fram nånstans ifrån (förmodligen städskåpet) och sa ”nu JÄVLAR är det du som åker och tränar!” Och så gjorde jag det. I ren chock. Styrka och core.

Och så blev dagen helt annorlunda. Det blev lätt att andas, jag trivdes med det mesta, även ensamheten. Och allt var grönt och lummigt, inte grått. Fan också.

Imorse hade jag också ont i huvudet. Låg vaken till jättesent (vågade inte titta på klockan när jag släckte) och läste ut en bok igår natt. Jag var nog ganska trött mot slutet, för jag grät när det spelades på de strängarna minns jag. Så det blev sovmorgon imorse också, trots att både väckarklockan och katten larmade med jämna mellanrum.

Och vad gjorde jag? Jag tvingade ut mig själv på en joggingtur, till Gamla Uppsala kyrka och tillbaka innan frukost. Jag hatade mig själv första kilometern och trodde jag skulle kollapsa, men sen vände det. Fulare saker kan man se en morgon än blåeld, prästkragar, endungar och sädesfält i solljus. Och allt luktade klöver, varm, fuktig skog och gräs. Och sen blev det gröt med jordgubbar på balkongen. Krassen och svartögonen lyser i en allt annat än grå färg och trots att jag känner mig ganska mör i hela kroppen, särskilt efter styrketräningen igår, så är det lätt att andas.

Fan också. Det skulle ju vara mycket smidigare att må bra av att sitta still och ta det lugnt hela tiden. Man skulle spara tid och inte behöva byta kläder lika ofta.

 

celina

1 juli 2008 15:06

jag önskar att jag också var lite bättre på att ryta åt mig själv så där som du. Jag vet ju också att livet blir lite bättre sen efter - post träning. Men jag är alldeles för bra på att tycka synd om mig själv och säga att jag är värd att sitta still och göra ingenting (vilket är jävla skitsnack förövrigt).

http://celina.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter pa ett internetcafé i Porto, en mycket lustig stad i Portugal, som for ovrigt ar favvolandet hittills. Vi sokte upp solen efter att nastan ha regnat och blast bort i Frankrike, ett land fyllt av engelsksprakighetsvagrare, ondsinta vakter som s...

Jag har ju mer eller mindre (typ ofrivilligt) tagit semester från bloggandet den senaste tiden - för mycket jobb och påföljande trötthet och matthet har gjort att jag inte orkat vara kreativ, inte velat formulera ord till en text. Det har varit för m...

      Då var det över alltså. Nu har mina hjärtan tagit studenten. Mina hp-hjärtan och mina el-hjärtan. Och alla andra fina.   Och det är ungefär så jobbigt som jag trodde det skulle vara. Jag är sur och tvär och trött. Och har gråtit fl...

Ovan ser du en lärare i betygsättartider. Idag rapporterade jag in dem. Betygshelvetena. Ungefär lika många MVG som IG, men flest G. Förkylningen har kommit som ett brev på posten fullt av mjältbrand. Hinner inte med nåt, inte blogga, inte so...

Jag är upptagen. Rättar uppsatser, jagar elever. Räddar de betyg som räddas kan och sitter i möten resten av tiden.   Liv, det är nåt jag tänkte återta efter den 11:e. Nej 7:e. Då ska ettornas och tvåornas betyg vara satta. Treorna nu på måndag. ...