fyra deciliter äppeljuice

en kiwi

två teskedar riven ingefära

en halv galiamelon

tre nävar spenat

Mixa

Häll upp

Drick

Såja.

Sen jullovet började har jag gått upp X antal kilo. (Nej, inte tio. Något mindre.) Hur har detta gått till? Låt mig illustrera med exempelvis hur nyårsfirandet gick till. Nyår i fjällen. Sälen, Hundfjället. Friskluftigt så det förslår, där i tre dagar på ett ungefär, give or take ett par timmar. Frisk luft! Snö! Blå himmel! Skidsport! Heja!

Åkte torsdag, kom hem lördag.

Mesta motionen jag fick under dessa dagar var promenaden till närmsta ica för att köpa pasta carbonara-ingredienser på lördagkvällen. Väl hemma i Uppsala igen. Häpp!

Jag har suttit inne under nästan hela julledigheten. Tränat lite på måfå, halvhjärtat sådär. Ätit med något mer inlevelse, om man säger så.  

Idag fick det vara nog. Tog stavarna och stavade iväg till Gamla Uppsala och tillbaka. Täckjackan var genomblöt när jag kom hem. Av svett, herreminje. Och till kvällsmat serverades monsterdrycken.

Nya tider, nytt decennium, nytt, nytt, nytt. Ungefär som alltid vid den här tiden på året.

Bli bättre bloggare. Skriva om det jag tänker. Och sånt.

Nu drar jag till fjälls.

Ses nästa år.

Nyfärgad, nyscrubbad, nyansiktsmaskad. Äppel-kaneltet är bryggt, en apelsin ligger skalad på en tallrik bredvid mig, själv har jag bäddat ner mig i sängen. Assar ligger i fotändan.

Dags för en helig stund: Jag återupptar en fin jullovstradition jag aldrig bröt mot under nittiotalet. Jag tittar på Help!

Åh!

En film som första gången inköptes som VHS i en skivbutik på Svartbäcksgatan; Digitalen. Åh. Digitalen. Där jag, som liten mellanstadiefjant, fick rabatt bara för att jag handlade Beatlesskivor.

Jag såg den så många gånger, ofta tillsammans med Helene, så att jag lärde mig i stort sett hela dialogen utantill. Vi var ju rätt duktiga på att hitta tillfällen att citera filmen  och öva in replikerna ännu mer så fort vi bara kunde.

Och nu, när jag återupptagit tittandet på en rätt nyinköpt DVD märker jag att replikerna sitter där än. Det finns många, så många, bevingade ord att lyssna till. Så många lysnade scener! Och vi uppfattade i stort sett allt rätt dessutom, kan jag nu med hjälp av dagens teknik (läs: engelsk undertext) säkerställa. Haha, vill man så kan man!

Lägesbeskrivning: Julfirandet är över. Farmor har åkt hem idag. Igel i soffan, har så varit sedan klockan 14. Mätt, slö och lat. Några kilo tyngre än vanligt.

Dresscode: Fleecedress från topp till tå. Rosa raggsockor. Underbart. Kläder att bygga bo i.

Räcker så.

Idag har jag haft tre lektioner. Treorna fick rita med kladdkritor. Ettorna läste jag sagor för.

En helt vanlig dag på gymnasiet!

Fast kladdkritelektionerna var egentligen rätt svåra övningar i att ge instruktioner och att lyssna, bara listigt kamoflerade. Och sagorna ska så småningom eleverna bearbeta till nästintill oigenkännlighet. Men dock. Det är vad jag sysslat med på mina lektioner idag. Ganska roligt faktiskt. Men man blir hes av att läsa högt.

Annars har jag gått dubbelt med läraren i Textkommunikation A, en kurs jag kommer att ta över i vår, planerat resten av veckans lektioner, hjälpt rektorer att formulera mejl, rensat bort kilovis med onödiga papper i mina lådor, rättat elevuppgifter, pärmat uppgifter, tillverkat prov, kollat igenom mina elevers studieplaner, skickat IG-varningar till klassföreståndare, skickat tusentals mejl, svarat på tusentals mejl, planerat Öppet Hus i januari.

En vanlig dag på gymnasiet!

Assar har namnsdag idag. Han har fått ett namnsdagskort av Frida. Fantastiskt fint!

Åh! Inspiration, hopp och irritation i ett. Alldeles, alldeles underbart. Jag har suttit som klistrad vid datorskärmen i nittio minuter nu. Detta ska jag visa för mina elever. Jag börjar med IP på torsdag. EC på fredag. Halleluja.