Jag vågar mig på att publicera den här bilden eftersom den redan ligger ute på ett antal bloggar och på facebook. Och för att det var jag som bad dem att ta den.

Här är några av mina fina. Fina! Och de har tatuerat sig med samma motiv för att de tycker så mycket om varandra. Galet men fint gjort. Jag kommer att sakna ihjäl mig när de går ut. Att man kan känna såhär för ett gäng slynglor (och vissa slynglar också för den delen). Det är ju helt galet det med. Men känns fint.

Imorgon ska jag vakta bland andra just dessa damer. Då är det nationellt prov i svenska. Jag är garanterat mer nervös än vad de är. Klockan sju tänker jag vara på plats; kolla datorer, skrivare, lägga ut informationsblad... Jag är ansvarig svensklärare för hela jälva alltet. Åtta klasser, sju salar. Och jag har organiserat allt. Gaaah.

Återigen: Gaaah.

Det öser ner snö utanför mitt fönster. Vi snackar decimeterdrivor. Det måste vara nån som driver (no pun intended) med mig.