sa Snippe. Och det gjorde den ju. Tuffaste tishan i stan.

Det var inte bara jag och Frida som gillade filmen (vargscenen, jag säger bara vargscenen!), även Assar, precis som jag misstänkte. En stund försökte han klättra IN i tv-skärmen. Och nu är det Snippes tur. Jag kör en repris med ett öga samtidigt som jag datoriserar.

I söndags såg jag det sista avsnittet, och redan idag känner jag mig lite ensam. På rikt! Patetiska igeln. Jag saknar mina vänner! (Och så är jag ju såklart lite hemligt kär i Jonathan Garrett, schh, säg inget till Snippe.) Hittade boxen på Ginza (har gett bort exemplaret som fanns på Akademibokhandeln till mor) och ska genast beställa. Så kan vi umgås närhelst jag vill. Underbara teknik av idag.