Idag har jag haft tre lektioner, de två jag trodde skulle gå som på räls fick jag ändra på under tiden vi höll på för att det inte blev som jag tänkt, den jag trodde skulle bli ett problem och eventuellt en mental och verbal brottningsmatch gick som smort.

Jag svor över Naturkompaniet som ännu inte fått in min ryggsäck, lovade mig själv och alla som lyssnade att köpa den på Fjällskog istället. En timme senare ringde Naturkompaniet och sa att jag kunde komma och hämta min väska.

Till middag hade jag bestämt mig för en köpesallad, lunchlådan imorgon orkade jag inte ens tänka på. Plötsligt fann jag mig själv i köket, lagandes ett storkok köttfärssås och spagetti.

Kvällen skulle ägnas åt plugg och planering; jag har suttit i sängen och tittat på film till alldeles nyss.

Filmen jag hyrde var en nödlösning, en B-plan, en det-kostar-ju-bara-tio-kronor-så-det-spelar-ju-ingen-roll-om-jag-ser-den-eller-inte-grej. En färgglad framsida, glossigt, en amerikansk komedi med snygga människor. Trodde jag. Den var brittisk och handlade om en radiostation på en båt år 1966, fulsöta killar i fina frisyrer och precis den allra bästa musiken man kan tänka sig i princip. (I princip. Zeppelin fanns ju inte). Hur kunde jag missa det? (Och ändå hyra den?) Perfekt igelfilm en något trött måndagkväll.