Imorgon ska en tvåa jag har i svenska få läsa  några av Sandro Key-Åbergs prator högt inför varandra. Jag har fått låna en massa av en räv-lärare, men jag vågar inte presentera dem för mina elever i det skicket de är i nu. Sönderkopierade myrskriftsmaskinskrivna ark från 70-talet. Eleverna skulle få dåndimpen och förmodligen arbetsvägra, vana som de är vid läsvänlighet, datorutskrift och radavstånd 1,5 typ. Så det är bara till att skriva av. Lektionen börjar klockan nio imorgon, tills dess borde jag väl vara klar i alla fall.

Här är den fjärde pratan, håll till godo:

Fjärde pratan

A   vad sa du?

B   vill du ha socker sa jag

A   om jag vill vad då?

B   socker sa jag

A   om jag vill ha socker?

B   ja hör du inte vad jag säger?

A   det är klart att jag hör vad du säger

B   vill du ha socker då?

A   skrik inte så förbannat

B   du kan väl svara när jag frågar

A   om vad då?

B   jag sa vill du ha socker

A   det var ett jävla tjatande

B   det har väl inte med saken att göra?

A   vad är det som inte har med vad att göra?

B   sockret med tjatandet

A   det har jag väl för fan inte påstått

B   du är hopplös

A   åja har jag påstått eller inte?

B   herregud skall du börja nu igen?

A   har jag påstått eller inte?

B   det är klart att har du inte påstått

     så har du inte påstått

A   där ser du

B   vad är det jag skall se nu då?

A   att jag hade rätt

B   har jag sagt nåt annat då?

A   nämen du sitter och hymlar

B   snälla jag tar tillbaks alltihop

A   har jag inte rätt alltså?

B   det är ju alldeles hopplöst

     du vränger ut och in på allt jag säger

A   skitsnack är skitsnack om du så

      vränger det åt helvete

B   jaja låt oss säga att det var dumheter då

A   låt oss säga

      det är skitsnack säger jag

B   jaha då är det väl skitsnack då

A   måste du se så nersnöad ut för det?

B   håll inte på såhär hela tiden

A   tänk om du skulle ta och lugna ner dig!

B   förlåt men jag blir så ledsen

      då du gnatar på mig så

A   var som en vanlig människa då

      och tala svenska så man förstår dig

B   javisst kära du vill du ha socker nu

A   hörrudu har jag inte hört det där tidigare?

B   men jag vill ju bara vara vänlig

A   vill jag ha socker så tar jag mig socker

      begriper du det?

B   förlåt mig

A   det är väl fan inget att förlåta

B   nu hade du omkull kaffet

A   jasså

B   det bränns förstår du

A   du får väl för fan se dig för