Det känns som att jag ligger efter. Jag hinner inte med det jag vill skriva om. Nu sitter jag här i Vegas och har blinkande neonbudskap på näthinnorna, men det jag tänkte skriva om är nåt helt annat. Redwood nämligen.

När vi åkte från San Francisco passade vi på att besöka en nationalpark med redwood-träd. Gamla träd. Stora träd (såklart, vi befinner oss ju ändå i USA). Kring tusen år en del av dem. Även om vi trampade runt på välskyltade stigar och blev uppmanade att hålla oss till stigen, inte skräpa ned och så, så var det välgörande. Grönt är skönt.

(Fast jag gillar nog ändå de gamla tallarna på Hölick bättre. Vinpinade gamlingar. Och inga inhägnade stigar att följa, man kan vandra fritt.)