Det ligger en grå kanelbulle (något förvuxen sådan) bredvid mig och snarkar. Snarkar!

Det verkar asmysigt, jag ska testa det själv tror jag. Har läst klart för tillfället. (Google.se-länkningarna leder över korrekta källhänvisningar med 4 - 2.)

Sådärja. Nu ska jag roa mig en stund med att läsa uppsatser om renässansen, upplysningen och klassicismen. Ungefär hälften av dem har samma källhänvisningar:

Källor: google.se och wikipedia.se

Gaaaah!

När de ändå håller på, varför inte:

Källa: biblioteket.

Nej justja, inga böcker, det är inte lika lätt att copy-paste ur dem.

En av de godaste morotskakorna jag någonsin ätit serverades mig idag. Det lönar sig att hälsa på hos nya människor och deras kakbakande pappor. Mammans kaffe smakade också ypperligt. Tack Frej!

Frej är för övrigt det andra spädbarnet jag någonsin hållit i. Han väger nog ganska precis lika mycket som Assar insåg jag när jag plockade upp katten och dansade lite med honon nyss (Snippe har köpt Abbaskivor från Ginza. Assar är en utmärkt danspartner, trampar aldrig på tår). Det första barnet jag höll i heter Texas. Texas Cliff Masimba. Bara en sån sak. Jag var inte rädd att tappa Frej särskilt länge (ännu en rädsla förutom den att ungen ska börja vrålskrika av hat och skräck när jag petar på den), han grodade ihop sig och låg stilla ganska snabbt. Len päls hade han också.

Jag börjar bli värsta erfaren! Det här med barn verkar ju vara en lätt match.